bananer och kaffe

Jag får kämpa för att äta tillräckligt, allt som serveras hemma är kalorisnålt och maten landar normalt runt ca 200 kcal/portion. Min automatiska reaktion är att bli glad och lättad. Men nu har jag gått ner i vikt (bara ytterst lite men det får ju inte hända) och måste säga stopp. Jag äter mer dressing och mellanmål och köpte ångestfritt godis igår. Blir ändå inte riktigt tillräckligt, magen räcker inte till. Men för övrigt mår jag bra.

Vet inte hur mycket mer jag kommer skriva här. Känns som att jag och den här bloggen börjar komma till ett avslut, men jag är inte riktigt redo att ta bort den. Har varit min avlastningsplats och mitt enda hål och det finns fortfarande saker som måste få komma ut. Men någon regelbunden uppdatering finns det helt enkelt inte text för att skriva.

Eko eko eko e...

Mitt huvud är tomt, det känns som att något står i vägen för mina tankegångar. Är ändå lugn och på ganska gott humör, kanske står det där något och tar fast alla otrevliga tankar så det inte blir så mycket kvar. Då skulle jag inte klaga.

Fryser, somnar nästan, knakar i leder. Önskar mig lite att få vara sjuk, typ ligga hemma med lagom mycket feber och äta glass och plugga (ja, jag måste plugga oavsett), bara för att få sova ut och varva ner. Är så uppe i varv och igång och överallt samtidigt. Bryter ihop och samlar mig och fortsätter. Somnar och vaknar och fortsätter.

hur ska man vara för att vara lagom bra

En helt vanlig tjej på bussen. Lite trött, ögonen faller ihop. En ryggsäck i knät, trots att det är töntigt med ryggsäck. Det är jag just nu och såhär trivs jag ganska bra. Önskar mig bättre självkänsla i julklapp bara. Tänk-om-ingen-gillar-mig-på-riktigt-monstret har kidnappat min hjärna och jag mår illa av skräck för att inte göra rättvisa åt dem jag älskar. Är jag för påflugen eller är jag för ointresserad, eller kanske för överdrivet dramatisk? Om jag pratar långsammare och försöker att inte alltid säga "ba'"...  i varje mening, eller försöker prata om något annat än mig själv. Är det bättre då? Är jag bättre då?
Men å andra sidan. Folk får skylla sig själva om de inte tycker om mig och ändå är med mig. Så är det ju. Men jag vill bli älskad.

vad är det

Datorn surrar och det knattrar från tangenterna. En varm snusning bredvid mig, och en mjuk päls. Hur gör man för att göra rätt, undrar jag. På alla håll och kanter försöker jag att göra rätt, men ändå känns allting hopptrasslat och osäkert.