Den förlamade tröttheten är just nu inte närvarande och jag har både städat, tittat på julkalendern och pluggat. Kanske kom lite energi tillbaka igår när jag tränade, för första gången på en månad typ. Jag vet ju vad träningen gör med mig, men det är svårt att ta sig i kragen när det är dimmigt och kallt ute och det gör ont i nacken hela tiden. Nu är jag i alla fall öm och ganska lycklig.
Var glad. Skrev jag nyss, sen började mitt öga klia och nu minns jag inte vad jag tänkte på. Men visst, jag är glad. Läser era bloggar som alltid, men det är som om jag fått skrivkramp. Kan inte komma på något vettigt att kommentera. Men jag tänker på er.
hehe du börjar träna när jag slutar ;) Jag håller med dig, det är svårt att ta tag i det fast att man vet att man mår väldigt bra efteråt.
SvaraRaderaHade svarat dig på min blogg men kom ihåg att man inte kanske kan se det. Vad var det för bok som du hade läst om ätstörda? Lät intressant!